Fy Farao vad tomt det känns, min loppa som brukar höras, hördes inte igår. Det är så galet vad man fäster sig vid djur, våra små marsvin har alltid haft en central punkt i vårt liv, de är med oss hela dagarna (då de står i vardagsrummet) Och nu helt plötsligt är där bara Smulan kvar, hon är tyst och är extra kelsjuk just nu. När man kommer med mat, går hon försiktigt undan och inväntar att Busan ska komma, precis som hon alltid gjort. Usch det är jobbigt att se, blir hon inte "gladare" får vi se om vi kan hitta någon hon kan gosa med. Akut dyspne från nedre luftvägarna och akut pneumoni fick hon - ååå min lillfis!  


Sista dagen på min semester- ja vilken galen semester, har inte gjort annat än gråtit, tränat, haft ont, slappat och typ tagit dagarna som de kommer. Idag får vi dock gäster så jag får ägna mig åt att städa- vilket behövs. 


I morgon är det fredag och det kommer vara mycket att göra på jobb då ordinarie går efter lunch idag! Men jag är bara människa och kan bara göra en sak i taget. 


Dags att skicka ongen till skolan och ta upp Smulan och mysa en stund. Funderar på att gå till Solarieöarna med för att höja min sinnesstämning.