Tog en tur till stan i går med bästaste Sarah, det var najs, dock blev det sent och det blev ingen öl i solen. Men jag är nöjd ändån. Skönt att faktiskt göra ngt när man är barnledig. Har precis hämtat snäckan från tåget, sur som ättika, alltid lika roligt att få hem henne på det humöret... Så nu sitter hon på rummet och har ABSOLUT inget att ta på sig, buhu, var man likadan själv? JA- men jisses vad det är irriterande. Ska sluta GENAST att säga så !!

Jag går igenom en jättekris i mitt liv- som vanligt- börjar det kännas som, liksom lite sådär mer vanligt än ovanligt. Vägskäl hela tiden, och att dessutom ha en unge som går igenom förpuberteten på detta och vägrar sova och ta det lugnt gör ju inte saken bättre. Vill bara sätta mig ner och skrika " GAAAAAAAAAAH "
Tystnade är värre än att veta, så mycket värre och jag vill bara bli av med " AJ:et " i magen.. och allt som krävs är ett litet samtal som jag inte själv kan styra över.... GE MIG SVAR!!