I dag fick jag höra en makalös historia om en person som levt dubbelliv i många år, inga barn, men dock levt ett dubbelliv. Det är helt sinnesjukt hur kan man göra en sådan sak?! För mig är det en grej som är helt ofattbart. Hur kan man stå ut med alla skuldkänslor som kommer upp ?

Sen ett år tillbaka är det fler och fler jag får höra som lever detta dubbelliv, som flörtar hejvilt ute på nätet, ger andra komplimanger medans man inte uppskattar det man har hemma. Hur kan det komma sig att man kan ge en person en söt/gullig kommentar till en "vän" (som det oftast heter, gärna är de en gammal gammal bekant), men inte med den man lever med? För mig är det ofattbart!?
Dock det sjukaste jag hört är en person som ordnade en dejt till sin man genom att logga in sig på dennes konto på något community.
Fast jag vet inte om det jag fick höra precis innan jag gick från skolan tog priset. Det var en man som utsade sig vara en kapten, gick klädd i kaptenskläder och var borta rätt mycket, i början visade han att han hade pengar. De flyttade ihop och han skuldsatte henne upp till öronen, sedan uppdagades ju historien. Han går fri, medans hon är totalt nere i skulder.

Sen har jag verkligen svårt att lita på vänner som jag vet har gått bakom ryggen på de personer de älskar, hur kan man lita på att man själv inte blir utsatt för det. Vet att de har bjudit hem dessa de bedrar sina respektive med, och tafsar och tom hånglar i andra rum, när deras respektive inte ser.
Kan någon informera mig om hur dessa tänker? Kan någon informera mig hur personen som får reda på att de blivit "bedragna" känner sig? Hur kan man bli förbannad på en person som varit otrogen ifall man själv varit otrogen? Kan man inte skapa den spännande spänningen med den man älskar, ska man ju inte vara tillsammans med den man älskar, utan låta denna få gå.

Och jag kommer nog inte begripa förräns jag själv varit i situationen. Ja frågorna är många.