I dag har diskussioner om allt möjligt dykt upp, har varit super duper trevligt. Bland annat diskuterat en bok som heter People of the lie av Gragory Peck! Här är ett utdrag :

"The Narcissist: Lack of empathy

Theirs is a brand of narcissism so total that they seem to lack, in whole or in part, the capacity for empathy...Their narcissism makes the evil dangerous not only because it motivates them to scapegoat others but also because it deprives them of the restraint that results from empathy and respect for others.
In addition to the fact that the evil need victims to sacrifice to their narcissism, their narcissism permits them to ignore the humanity of their victims as well....The blindness of the narcissist to others can extend even beyond a lack of empathy; narcissists may not "see" others at all.
There are boundaries to the individual soul. And in our dealings with each other we generally respect these boundaries. It is characteristic of--and prerequisite for--mental health both that our own ego boundaries should be clear and that we should clearly recognize the boundaries of others. We must know where we end and others begin. p 136-137"

Empati är viktigt, men när man har så mycket empati i kroppen så är det sjukt jobbigt. Att alltid påverkas av detaljer i vårt samhälle, att gå och skämmas över de som saknar empati och inte kunna släppa sårbara och sårbara situationer. Att alltid vilja alla väl hur mycket de än har sårat en, det är sjukt jobbigt, och jag ska faktiskt numera börja jobba bort denna egenskap, hur konstigt det än låter, så måste jag för att inte låta folk styra och ställa över mig, som det hitintills görs hej vilt, och jag är väl medveten om detta.